Jag har varit hemma idag.
Haft huvudvärk hela dagen.
Huvudvärk som aldrig släpper.
Ett konstant dunkande och bankande innanför kraniet.
Som om mitt huvud var en alldeles egen byggarbetsplats, och på min näsa hänger en skylt ”Ursäkta röran vi bygger om”. Jag blir helt paralyserad, orkar ingenting. Inte ens gå ut och köpa mig något att äta. Efter för lång tid får jag dock nog. Jag är född med generna från de två mest envisa personerna i hela världen, så jag masar mig upp. Går ut på stan, önskar man kunde flyga, slippa gå, då varje steg dunkar inuti.
Jag önskar att farmaceuten på Apoteket ger fan i att glo på mig så in i helvete. Hon måste ju se att jag mår skit, då behöver hon väl inte undra vad jag köper värktabletter för. SKIT I DET DU KÄRRINGJÄVEL!
Väl inne på Hemköp tar jag bara något i disken, något som kallas ätbart. Skiter i vad det är, föda måste jag trots allt ha. Väl i kön hamnar jag ju självklart, med min vanliga tur, bakom två snackkärringar som hellre snackar än gör det de ska. De verkar ändå känna av min irritation och sätter fart efter ett tag. Tur för er!
Jag vet inte vad det är för fel på mig. Migrän? Spänningar? Nacke? Klämda nerver? Tumör? Hortons? Tänker för mycket? Olycklig? Anerysm? Ångest? Jag vet bara inte…
Jag vet bara att det är ett helvete och jag är trött på det….
på det mesta faktiskt…
Hej vännen!
Önskar att det gick över för dig både värken och det andra som verkar ställa till det för dig i din kropp! Var rädd om dig !!!!
kraaamar
Tack Ania! Kram!